Lycklig utav ben

För knappt tre år sen var jag där, på den ohälsosamma, dåliga och mörka sidan. Jag visste ingenting om kost, jag hade ingen aning vad kroppen gjorde med mat och jag hade ingen aning om vad som händer när man tränar. En dag visste jag bara att jag skulle göra en förändring med mig själv, jag skulle gå ner i vikt vad det än krävde. Jag trodde att den snabbaste och enklaste vägen var att sluta äta, att träna dubbelt så hårt och att äta batningsbarer och drycker.
 
Jag trodde att om jag gick ner 10 kg skulle jag trivas med mig själv och må bra. Jag trodde att om man äntligen kände mina höftben, såg mina nyckelben och om revbenen stod ut så skulle jag klassas som "snygg". Jag tänkte även att om jag gick ner i vikt så skulle jag få ett smalare ansikte, så kunde man äntligen se kindbenen istället för att jag skulle se ut som en ballong. Storleken på kläderna var också viktiga, jag skulle ha minsta storleken för annars var jag tjock. 
 
Visst, jag gick ner i vikt, jag hade XS i kläder, mina ben stack ut och jag fick ett smalare ansikte. Men var jag lycklig? Var vägen dit värd det? Var den besvikelsen värd det när jag ändå tyckte att jag fortfarande var tjock? Blev jag verkligen så mycket snyggare? Nej. Svaret är nej, på ALLT. Ingenting av det var värt det.
 
Jag var så dum som trodde att lycka hängde på utseende, välmående mättes i antal kilo som jag tappade och att jag skulle bli en helt ny människa av det. Så ung och så dum. Är det något som jag ångrar är det denna hetsen, tankarna och all förvirring som jag levde i som 14 åring. Genuin lycka har ingenting med utsidan att göra, det är något alla måste förstå, och att muskler väger mer än fett. Så det sista man ska göra är att bry sig om siffrorna på vågen.
 
Jag har faktiskt varit som lyckligast när jag har vägt som mest. Jag kanske inte var som mest nöjd med mig själv eller var hälsosam men mina viktnedgångar har alltid berott på depression och att jag har slutat äta. Har alltså inte gått ner på hälsosamt sätt någon gång förutom i höstas vilket jag mådde otroligt bra av! Jag tycker att det är enorma skillnader på bara så kort tid, bättre än någon gång tidigare. Jag gjorde det för att jag ville må bra och jag kan säga er, med handen på hjärtat, att jag är lika lycklig nu som sommaren 2013.
 
Trots jag "bara" gått ner 1 kg mellan de två sista bilderna så har jag förlorat massa fett och byggt muskler. Jag kan säga att även om jag nästan väger som mest så är jag nöjd, stolt, jag mår bra, är starkare, är genuint lycklig, piggare, är hälsosam och jag trivs så jäkla bra med mig själv!
 

Kommentarer
Postat av: Helena

Skönt att läsa att du mår bra. Du har blivit klok du. Ja det är verkligen skillnad på 1kg om det är fett eller muskler.

2014-03-20 @ 07:25:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0